Jag har haft svårt för att inte tycka synd om SSU. Jag sympatiserar inte helt med deras politik. Men de är ändå den politiska framtiden för Socialdemokraterna. De är framtidens ledare. De ska antagligen styra Sverige. Alltså finns det anledning att följa organisationen även om det inte alltid är kul.
Trots att de försökt har allt gått åt helvete. Först all rapportering om bidragsfusk. Sedan skulle ordförande Sjödin självklart ut och slåss och skrika glåpord. Efter dessa två skandaler har de varit politiskt förlamade länge, länge...
I samband med deras SSU-kongress som hölls i stan skulle de visa ny enad front mot omvärlden. Istället fokuserar mediadrevet mer än gärna på saker som Wahlbeck och hans så kallade pinsamma uppträdande på kongressavslutningen. SSU anklagas bland annat för att ha censurerat bland Wahlbecks ibland udda och kanske inte direkt mest politiskt korrekta ämnen när man valde att avbryta honom då kongressdeltagarna var föga roade.
Men kongressen då? Den fördes alltså enligt SSU själva framåt i en positiv anda där SSU var mer enat än någonsin enligt ett pressmeddelande. Bullshit säger jag - det viktigaste inslaget på kongressen, nämligen ordförandevalet har föregåtts av skitsnack från respektive läger. Långt ifrån det enade SSU de vill lyfta fram. Den nya ordföranden valdes med knapp majoritet - trots att (eller kanske därför) att de två kandidaterna var i stort sätt lika i sina värderingar och åsikter.
Mitt i allt kaos har en ny ordförande valts - Jytte Guteland. Sjödinkopia påstås det av vissa. Nytt blod enligt andra. Men den stora frågan är - kommer hon att klara av att samla SSU till den styrkekraft som de en gång var?
Jag är tveksam.
Trots att de försökt har allt gått åt helvete. Först all rapportering om bidragsfusk. Sedan skulle ordförande Sjödin självklart ut och slåss och skrika glåpord. Efter dessa två skandaler har de varit politiskt förlamade länge, länge...
I samband med deras SSU-kongress som hölls i stan skulle de visa ny enad front mot omvärlden. Istället fokuserar mediadrevet mer än gärna på saker som Wahlbeck och hans så kallade pinsamma uppträdande på kongressavslutningen. SSU anklagas bland annat för att ha censurerat bland Wahlbecks ibland udda och kanske inte direkt mest politiskt korrekta ämnen när man valde att avbryta honom då kongressdeltagarna var föga roade.
Men kongressen då? Den fördes alltså enligt SSU själva framåt i en positiv anda där SSU var mer enat än någonsin enligt ett pressmeddelande. Bullshit säger jag - det viktigaste inslaget på kongressen, nämligen ordförandevalet har föregåtts av skitsnack från respektive läger. Långt ifrån det enade SSU de vill lyfta fram. Den nya ordföranden valdes med knapp majoritet - trots att (eller kanske därför) att de två kandidaterna var i stort sätt lika i sina värderingar och åsikter.
Mitt i allt kaos har en ny ordförande valts - Jytte Guteland. Sjödinkopia påstås det av vissa. Nytt blod enligt andra. Men den stora frågan är - kommer hon att klara av att samla SSU till den styrkekraft som de en gång var?
Jag är tveksam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar