Ett farväl

Det är över!

.

Jag kom ihåg att jag alltid hade spända förväntningar inför varje gång vi skulle ses. Du brukade hela tiden ha ett så härligt välkomnande - jag log alltid när jag såg dig. Ibland präglades du av kyla och stormar, utan att jag förstod varför, men oftast var det värme och glädje det du hade att bjuda på.

.

Vi var inte alltid överens. Du kunde irritera mig - rent av göra mig tokig. Men alltsom oftast gav du mig den feedback som jag sökte efter. Du älskade att utmana mig, mest för se om jag skulle klara av det. Det gjorde jag inte jämt - men jag försökte iallafall.

.

Jag låg och drömde om dig. Om dina kurvor och ditt attraktiva utseende. Vaknade ofta mitt i natten. Kallsvettig för risken att du skulle vara borta. Att du skulle försvinna...

.

Jag insåg redan mot slutet att det inte skulle hålla i längden - att det härliga skulle ta slut en dag. Ändå var den sista tiden med dig den bästa. Tack för den här tiden!

.

Jag inser nu att det är över. Det tog ett tag men till sist jag accepterat det. Det var inte lätt! Med hjälp av vänner och bekanta har jag insett att man måste gå vidare. Det går inte att älta det längre. Jag har nu tagit det steget - men jag kommer att sakna dig!

.

Men du kanske kan ge mig en ny chans - kanske nästa år?

.

Gud vad jag kommer att sakna golfbanan.